När sockret smyger sig in i barnens vardag och vad det gör med deras hälsa

Det är lätt hänt att barn får i sig mer socker än vad som är bra. Det handlar inte bara om godis och läsk, utan om sådant som många föräldrar uppfattar som “vardagsmat”: smaksatta yoghurter, flingor, fruktdrycker, fruktpuréer, kex och energibars. Sockret finns ofta gömt bakom namn som glukossirap, fruktjuicekoncentrat eller maltodextrin. Resultatet blir att även barn som inte “äter så mycket godis” kan få i sig långt mer socker än rekommenderat, ibland utan att vi föräldrar ens tänker på det.

Att hålla koll på sockret kan kännas som en ständig kamp. Samtidigt visar forskningen tydligt att högt sockerintag hos barn inte bara är en fråga om framtida risker – det påverkar deras hälsa och välbefinnande här och nu.

Hud och eksem – varför sockret märks på utsidan
När barn äter mycket socker stiger blodsockret snabbt, vilket leder till högre halter av insulin i blodet. Det gör att talgkörtlarna i huden producerar mer fett, och tillsammans med en snabbare celltillväxt ökar risken för tilltäppta porer och akne. För barn med eksem kan sockret dessutom förvärra inflammationen, vilket gör huden mer irriterad, röd och kliande. När socker samtidigt tränger undan näringsrik mat som innehåller zink, vitamin A och omega-3 blir hudens skydd och läkningsförmåga svagare.

Immunförsvaret – fler förkylningar och långsammare återhämtning
Högt sockerintag påverkar immunsystemet negativt. Vita blodkroppar får svårare att bekämpa bakterier och virus, och den viktiga balansen i tarmfloran störs. Barn som äter mycket socker riskerar därför att bli förkylda oftare och ha svårare att återhämta sig. Samtidigt kan ett högt sockerintag göra att barnet får i sig mindre frukt, grönsaker och järnrika livsmedel, vilket ytterligare försvagar kroppens försvar.

Koncentration och ork – varför sockret påverkar skolan
Socker ger en snabb energikick men leder snart till en lika snabb nedgång när blodsockret faller. Resultatet är trötthet, irritation och svårigheter att fokusera. För ett barn i skolåldern innebär det att orken inte räcker lika långt under lektioner och läxläsning. Till detta kommer att en kost som domineras av socker ofta innehåller för lite järn, protein och B-vitaminer – viktiga byggstenar för hjärnans funktion. Bristen på näring gör att både humör och inlärningsförmåga försämras ytterligare.

Långsiktiga risker – när sockret formar framtiden
Den kanske mest oroande effekten är de långsiktiga konsekvenserna. Om kroppen under många år belastas med mycket socker blir cellerna gradvis mindre känsliga för insulin, vilket är första steget mot typ 2-diabetes. Barn som äter mycket socker löper också större risk för övervikt, högt blodtryck, fettlever och hjärt-kärlsjukdomar senare i livet. Samtidigt kan sockerintaget göra att de får i sig mindre kalcium, D-vitamin och protein, vilket är avgörande för att bygga starka ben och muskler under uppväxten.

Vad kan man som förälder göra?
Det handlar inte om att förbjuda allt sött – barn ska självklart kunna njuta av en glass eller lite lördagsgodis. Utmaningen är att minska det dolda vardagssockret. Ett första steg är att läsa innehållsförteckningar på vanliga livsmedel som yoghurt, flingor och drycker. Välj naturella produkter som kan smaksättas med frukt eller bär hemma, servera vatten i stället för saft och låt mellanmål bestå av macka, frukt eller nötter i stället för bars och kex.

Genom att bli mer medvetna om de många sockerfällorna kan vi som föräldrar ge våra barn bättre förutsättningar – inte bara för framtiden, utan för att må bra här och nu.